DhammaTalks.net

 

Vägledning för ett buddhistiskt liv

 

av K. Sri Dhammananda 
Översättning Kerstin Jönhagen

 

Många människor tror att buddhism är ett så överväldigande och subtilt system att det inte kan praktiseras av vanliga män och kvinnor i det dagliga livet. De tror att man måste dra sig tillbaka till ett kloster eller någon lugn plats om man vill bli en verklig buddhist. 
Denna artikel vill  uppmuntra till att förstå buddhismens filosofi på ett mera realistiskt sätt. 

Innehåll:           

Vad är livets mening?          

Förstå människans natur          

Förstå livets lag          

Behovet av en religion        

Söka efter meningen med livet     

Förståelse           

Buddhism för människor ute i samhället        

Den buddhistiska vägen i lekmannens/kvinnans liv    
 

Vad är livets mening?  

Människan är den främsta frukten på evolutionens träd. Det gäller för henne att förstå sin
ställning i naturen och att förstå den verkliga meningen med sitt liv. För att förstå meningen med livet måste du först ha studerat detta ämne genom erfarenhet och insikt. Då upptäcker du själv d en verkliga meningen med livet. Du kan få vägledning, men du 
måste själv skapa de nödvändiga villkoren för att du ska kunna förstå dig själv. Det finns några villkor för att kunna upptäcka meningen med livet. För det första måste du förstå både människans  natur och livets lag. För det andra måste du vara lugn och fridfull i ditt sinne hela tiden när du tar emot en religion. När du uppfyller dessa villkor kommer svaren du söker att infinna sig som ett milt regn.  

Förstå människans natur  

Människan kanske är  skicklig nog att landa på månen och upptäcka underbara saker i  universum, men hon måste fortfarande undersöka i sitt inre hur hennes sinne arbetar.    Hon måste lära sig hur hennes sinne kan utveckla sin fulla inneboende möjlighet att förstå sinnets verkliga natur. Som det är nu är människan fortfarande totalt okunnig. Hon känner inte till vad som är verkligt eller vad som förväntas av henne. Som följd av det misstolkar hon allting och handlar efter denna misstolkning. Är det möjligt att hela vår civilisation bygger på misstolkning? Bristen på förståelse för sin egen existens leder människan att anta en falsk identitet som uppblåst självisk egoist och att göra anspråk på något hon inte är eller har möjlighet att vara. Man måste sträva efter att göra sig av med okunnighet för att uppnå förståelse och Upplysning. Alla betydande människor har fötts som mänskliga varelser men de har också arbetat på sin väg till betydelsefullhet. Förståelse och Upplysning kan inte ösas ner i det mänskliga hjärtat som vatten i en tank. Även Buddha måste kultivera sitt sinne för att förstå människans verkliga natur.

En människa kan bli upplyst – en Buddha – om hon vaknar upp från ”drömmen” som har skapats av hennes eget okunniga sinne och bli fullt uppvaknad. Hon måste förstå att vad hon är i dag är resultatet av otaliga upprepanden av tankar och handlingar. Hon är inte färdiggjord; hon är hela tiden inne i processen av tillblivelse, hela tiden föränderlig. Och det är i denna föränderlighet som hennes framtid ligger, därför att det betyder att det är möjligt för henne att dana sin karaktär och nå sitt mål genom sitt val av handlingar, tal och tankar. Hon kommer verkligen att utföra bara de tankar och handlingar som hon själv väljer. Människan är den främsta frukten på evolutionens träd. Det gäller för henne att förstå sin ställning i naturen och förstå den verkliga meningen med sitt liv.

Förstå livets lag

De flesta människor tycker inte om att se livets verklighet utan föredrar att invagga sig själva i en känsla av falsk säkerhet genom vackra drömmar och föreställningar. De tar skuggan som verklighet. De tar fel som inte förstår att livet är osäkert medan döden är säker. Ett sätt att förstå livet är att se och förstå döden som någonting mer än ett tillfälligt slut på en tillfällig existens. Många människor vill inte ens höra talas om ”död”. De glömmer att döden kommer antingen de tycker om det eller inte. Att begrunda döden med rätt mental attityd kan ge en människa både mod och lugn och insikt i existensens natur. 

Förutom förståelse av döden behöver vi en bättre förståelse av våra liv. Vi lever ett liv som inte alltid utvecklas så harmoniskt som vi skulle vilja. Mycket ofta möter vi problem och svårigheter, men vi behöver inte vara rädda, för när vi tränger in i den verkliga naturen hos dessa problem och svårigheter kan vi få en djupare insikt om livet. Den världsliga lyckan i välfärd, lyx, respektabel samhällsställning som de flesta människor söker här i livet, är en illusion. Att försäljningen av sömntabletter och lugnande medel och intagningar till psykiska kliniker och självmordsfrekvensen har ökat i relation till modern materiell utveckling, är tillräckliga bevis för att vi måste gå bakom världsliga njutningar för att söka efter verklig lycka.  

Behovet av en religion

För att en människa ska kunna förstå livets verkliga mening bör hon välja och följa ett etiskt och moraliskt system, som hindrar henne från att göra dåliga handlingar och uppmuntrar henne till att göra goda och som gör det möjligt för henne att rena sitt sinne. För enkelhetens skull kan vi kalla ett sådant system för ”religion”. Religion är ett uttryck för den strävande människan: den är hennes starkaste kraft och den leder henne framåt till självkännedom. Den har kraften att förvandla en person med dåliga egenskaper till en människa med positiva egenskaper. Den förvandlar alla sorters människor: icke-ädla, ädla; egoister, icke-egoister; stolta, ödmjuka; högmodiga, tålmodiga; hatiska, generösa; grymma; subjektiva, objektiva. Varje religion representerar, om än ofullständigt, vägar som leder till högre plan. Från äldsta tider har religionen varit människans källa till konstnärlighet och kultur. Fast många former av religioner har kommit till under historiens gång bara för att försvinna och glömmas, har var och en av dem lagt någonting till mänsklig utveckling. Kristendomen bidrog till att civilisera västvärlden, och minskningen av dess inflytande markerar nedgången av den västerländska andligheten.

Buddhismen som civiliserade större delen av östern långt tidigare, är fortfarande en levande kraft, och kommer sannolikt att utbreda och stärka sitt inflytande i vår tid. Den kommer inte att komma i konflikt med modern vetenskap utan omfatta och överskrida den på ett sätt som inget annat trossystem någonsin har gjort tidigare och sannolikt inte kommer att göra. Människan i väst försöker att erövra universum för materiella syften. Buddhismen och den österländska filosofin strävar efter att uppnå harmoni med naturen och andlig tillfredsställelse.

Religionen visar människan hur man dämpar känslor och gör hjärtat och sinnet fridfullt. Hemligheten med att dämpa känslor är att man rensar bort begäret som är roten till vår oro. Det är mycket viktigt för oss att vara tillfredsställda. Ju mer människor kräver desto mer otillfredsställda är de. Ägande skänker inte lycka åt människan. De flesta av världens rika människor idag lider av flera fysiska och psykiska problem. Med alla sina pengar kan de inte köpa en lösning på sina problem. Så den fattigaste människa som har lärt sig att vara nöjd njuter mer av livet än den rikaste människa. Som en vers säger:
”En del har mycket och kräver mer. Jag har lite och söker inte mer; de är mer fattiga ju mer de äger. Och jag är rik med ringa tillgångar. De fattiga, jag rik: de tigger, jag ger: De har brist, jag äger, de tynar bort, jag lever.”

Söka efter meningen med livet

Målet och meningen med livet varierar från person till person. En konstnärs mål är kanske att måla mästerverk som lever långt efter hans eller hennes död. En forskare kanske önskar att upptäcka nya lagar, forma en ny teori eller göra en ny uppfinning. En politiker vill bli statsminister eller president. En ung chefs mål kan vara att bli ledare för ett multinationellt företag. Hur som helst, om du frågar konstnären, forskaren, politikern och den unge chefen varför de önskar det här, svarar de att dessa prestationer ger dem en mening i livet och gör dem lyckliga. Alla strävar efter lyckan i livet även om erfarenheten ständigt visar att det är svårt att nå den.

Förståelse

När vi förstår livets lag (som kännetecknas av otillfredsställelse, förändring och icke-jag) och naturen i människans begär och metoderna att tillfredsställa dem, förstår vi orsaken till att lycka, som söks så desperat av människor, är lika svår att fånga som en månstråle i handen. De försöker att fånga lyckan genom att kämpa sig till den. När de inte lyckas i sin kamp att skaffa välstånd, få en position, makt och heder, och  tillfredsställa sensuella njutningar, lider och plågas de och missunnar andra som lyckas med vad de gör. Så även om de ”lyckas” med att få allt detta, lider de ändå, eftersom de nu är rädda för att förlora vad de uppnått, och de kräver mer välstånd, högre position, mer makt och större njutningar. Deras krav tycks aldrig ta slut. Därför är det är så viktigt att förstå livets lag så vi inte slösar alltför mycket tid på att göra det som är omöjligt.

Här spelar religionen en stor roll, eftersom den får människan att se bortom kroppens och egots begär. I en religion som buddhismen påminns man om att man är arvtagare till sitt karma och härskare över sitt öde. Om man eftertraktar ännu större lycka, föredrar man kortvariga njutningar. Även om en människa inte tror på ett liv efter döden kan hon ändå leva ett bra och hedervärt liv på jorden och njuta av ett fridsamt och lyckligt liv. Hon kan också utföra handlingar som ger hjälp och lycka åt andra. Att leva ett sådant positivt och sunt liv på jorden och skapa lycka åt sig själv är mycket bättre än ett leva själviskt för att tillfredsställa sitt ego och sina egna begär.

Men för en människa som tror på liv efter döden enligt Lagen om karma, vet att återfödelsen sker enligt arten av hennes handlingar. En människa som har gjort många goda gärningar kommer att födas i goda omständigheter, där hon kan glädjas åt välstånd och framgång, skönhet och styrka, god hälsa och möta bra andliga vänner och lärare. Goda handlingar kan också leda till återfödsel i himlarna eller andra överjordiska världar, medan onda leder till återfödelse till plågsamma tillstånd. När en människa förstår Lagen om Karma kommer hon att sträva efter att avstå från att utföra dåliga handlingar och försöka utforma goda. När hon gör det, så får hon nytta av det inte bara i det här livet utan också i många kommande liv. När en människa förstår människans natur uppstår många viktiga insikter. Hon förstår att i motsats till stock och sten, så har människan en medfödd möjlighet att växa i visdom, medkänsla och medvetenhet och att förändras genom denna utveckling och tillväxt. Hon förstår också att det inte är lätt att födas till människa, speciellt inte någon som har chans att lyssna till Dhamma. Och som dessutom är fullt medveten om att detta liv är förgängligt och därför strävar efter att praktisera Dhamma, medan hon ännu är i stånd att göra det. Hon förstår att det är en lärande process att praktisera Dhamma som räcker hela livet och som gör det möjligt för henne att frigöra sina verkliga möjligheter, som fångats i hennes sinne genom okunnighet och begär. 

Med utgångspunkt från denna förståelse och kunskap, vill hon försöka att bli ännu mer medveten om vad och hur hon tänker, talar och handlar. Hon kommer att tänka över om hennes tankar, tal och handlingar är till gagn, om de leder till medkänsla och gott resultat för henne själv och andra. Hon kommer att finna det värdefullt att gå den väg som leder till full förändring, den väg som i buddhismen kallas den Ädla Åttafaldiga Vägen. Denna Väg kan hjälpa en människa att utveckla hennes etiska styrka (sila) genom att hon avstår från negativa handlingar och odlar positiva kvalitéer som bidrar till personlig, psykisk och andlig tillväxt. Dessutom har den många metoder som en människa kan tillämpa för att rena sina tankar, vidga sinnets möjligheter och medföra en helomvändning till en sund personlighet. Att praktisera andlig odling (bhavana) kan vidga och fördjupa sinnet i fråga om all mänsklig erfarenhet, och om naturen och tingens art, livet och universum. Med andra ord, denna Väg leder till visdom (pañña). Precis som hennes visdom växer kommer också hennes kärlek, medkänsla, vänlighet och glädje att växa. Hon kommer att få större medvetenhet inför alla former av liv och bättre förståelse för sina egna tankar, känslor och motiv. I denna process av utveckling strävar människan inte längre efter att hennes yttersta mål i livet ska vara att födas som en gudomlig varelse. Hon vill sätta sitt mål mycket högre med Buddha som förebild. Buddha som nådde högst i mänsklig fulländning och nådde det obeskrivliga som vi kallar Upplysning eller Nibbana. Det är på denna nivå som en människa utvecklar ett djupt förtroende till De Tre Juvelerna, Buddha, Dhamma Sangha,  och antar Buddha som sitt andliga ideal. Hon kommer att sträva efter att utplåna begär, utveckla visdom och medkänsla och att bli helt befriad från Samsaras band, återfödelsen.

Buddhism för människor ute i samhället

Denna religion kan praktiseras både i samhället och i avskildhet. Många människor tror att buddhism är ett så överväldigande och subtilt system att det inte kan praktiseras av vanliga män och kvinnor i det dagliga livet. De tror att man måste dra sig tillbaka till ett kloster eller någon lugn plats om man vill bli en verklig buddhist. Detta är en beklaglig missuppfattning som beror på brist på kunskap om Buddha. En del drar förhastade slutsatser sedan de i förbigående läst eller hört någonting om buddhism. En del människor grundar sina intryck på artiklar eller böcker som bara ger en ofullständig eller ensidig bild av buddhismen. Dessa författare har en begränsad kunskap om Buddhas lära.

Hans lära är inte bara avsedd för munkar i kloster. Läran är till även för vanliga män och kvinnor som lever familjeliv. Den Ädla Åttafaldiga Vägen är den buddhistiska vägen som äravsedd för alla människor. Denna livets väg har skänkts till hela mänskligheten utan åtskillnad. Det stora flertalet människor i världen kan inte bli munkar eller dra sig tillbaka till grottor eller skogar. Hur nobel och ren buddhismen än är, skulle den inte vara verkningsfull för de flesta om de inte kunde följa den i sitt dagliga liv i vår moderna tid. För om du förstår buddhismens anda rätt, kan du verkligen följa och praktisera den så länge som du lever som vanlig människa. Många kanske tycker att det är lättare och mera bekvämt att bli buddhist genom att leva på en avsides plats; med andra ord, avskilja sig själva från samvaron med andra. Andra kanske känner att detta slags avskildhet dämpar och gör dem nedslagna både fysiskt och psykiskt, och blir därför ett hinder för deras andliga och intellektuella utveckling.

Med verklig försakelse menas inte att bildlikt talat springa ifrån världen. Sariputta, Buddhas främste lärjunge, sade att en människa som lever i skogen skulle kunna börja bli hängiven sig själv och kanske fyllas av orena tankar och orenheter. En annan som lever i en by eller stad och inte praktiserar någon asketism skulle kanske kunna hålla sitt sinne rent och fritt från orenheter. ”Av dessa två”, sade Sariputta, ”är den som lever ett rent liv i en by eller stad definitivt bättre och mer överlägsen den som lever i skogen.” (Majjhima Nikaya).

Den vanliga uppfattningen att man för att följa Buddha måste dra sig tillbaka från ett normalt familjeliv är en missuppfattning. Det är egentligen ett omedvetet försvar mot att praktisera. Det finns mängder av exempel i buddhistisk litteratur på män och kvinnor som levt ett vanligt, normalt familjeliv och som praktiserat det Buddha lärt och förverkligat Nibbana. Vandraren Vaccagotta frågade en gång Buddha om det fanns lekmän och lekkvinnor som levde familjeliv och som följde Buddhas undervisning och som lyckats och uppnått högsta andliga nivå. Buddha sade bestämt att det fanns de som levde familjeliv och som följde hans undervisning och som lyckats och uppnått högsta andliga nivå. 

Det är säkert behagligt för människor att leva ett isolerat liv på en tyst plats fri från bråk och oväsen. Men det är sannerligen mer lovvärt och modigt att praktisera buddhism bland vanligt folk och ge hjälp åt dem som behöver. I vissa fall är det kanske lämpligt för en person att leva isolerat för en tid för att utveckla sitt sinne och sin personlighet och förbereda sig för en etisk, andlig och intellektuell träning för att bli stark nog för att kunna komma tillbaka senare och hjälpa andra. Men om en människa lever hela sitt liv i isolering och bara tänker på sin egen lycka och räddning utan att bekymra sig om sina medmänniskor, så överensstämmer det inte med Buddhas lära vars grund är kärlek, medkänsla och hjälp till andra.

Nu kanske någon frågar: ”Om man kan följa Buddhas väg som en vanlig människa, varför grundades då Sanghan, munkorden, av Buddha?” Orden ger tillfälle för dem som är villiga att viga sitt liv inte bara åt deras egen andliga och intellektuella utveckling, utan också att hjälpa andra. Man kan inte kräva att en vanlig lekman med familj ska viga hela sitt liv åt hjälp åt andra, medan däremot en munk som inte har ansvar för en familj eller några andra världsliga plikter kan göra det för alla andras bästa. Vad är då ”det bästa” som kan vara alla andra till nytta? Munken kan inte skänka materiellt välstånd åt en lekman, men han kan ge andlig ledning åt dem som har familjeproblem, psykiska problem och så vidare. Munken viger sitt liv till att ge kunskap om Dhamma så som Buddha lärde. Han förklarar läran på ett enkelt sätt för den lekman som inte är så kunnig. Och tillsammans med den lekman som är välutbildad utreder han djupare sidor av läran så att båda kan växa intellektuellt av diskussionen.

I buddhistiska länder är munkarna i stor utsträckning ansvariga för undervisningen av de unga. Därför är människor i buddhistiska länder också utbildade och är väl insatta i andliga värderingar. Munkar tröstar också dem som lämnats ensamma eller mentalt oroliga människor genom att förklara hur hela mänskligheten är underkastad samma problem.  Lekmännen å sin sida, förväntas förse munkarna med förnödenheter eftersom de inte tjänar pengar så att de kan köpa mat, husrum, mediciner och kläder. I den gängse buddhistiska träningen ger det meriter för en lekman att bidra till en munks hälsa och genom att göra det, kan munken fortsätta att sörja för människors andliga behov. 

Den buddhistiska vägen i lekmannens/kvinnans liv

Buddha ansåg att ekonomisk välfärd behövs för mänsklig lycka, men etik och andlig utveckling för ett lyckligt och fridfullt liv i strävan. En man som hette Dighajanu sökte en gång upp Buddha och sade: ”Vördade, vi är vanliga lekmän som lever familjeliv med hustru och barn.. Skulle Den Välsignade vilja undervisa oss om vad som leder oss till lycka i denna världen och i kommande?”

Buddha sade att det finns fyra saker som leder till en människas lycka i denna värld. För det första ska hon vara skicklig, kompetent, hederlig och kraftfull vad hon än sysslar med och utföra det väl. (utthana-sampada). För det andra ska hon vara försiktig med de pengar som hon tjänat på rätt sätt genom idogt arbete (arakkha-sampada). För det tredje ska hon ha goda vänner (kalyana-mitta) som är trovärdiga, kunniga, duktiga, generösa och intelligenta och som vill hjälpa henne på den rätta vägen bort från ondska. För det fjärde ska hon göra av med  sina pengar efter sin inkomst, varken för mycket eller för lite, det vill säga varken girigt samla på hög eller vara slösaktig - med andra ord skall hon leva ett meningsfullt liv (sama-jivikata).

Därefter förklarade Buddha de fyra goda kvalitéer som leder till lycka för en lekman. De är:

1.Saddha: Han/hon ska ha tro och tillit till etiska, andliga och intellektuella värden.
2. Sila: Han/hon skall avstå från att döda och skada levande varelser, från att stjäla och luras, från sexuellt missbruk, från att ljuga och från alkohol.
3. Caga: Han/hon skall praktisera vänlighet och generositet utan att hålla fast vid och begära rikedom.
4. Pañña: Han/hon skall utveckla visdom som leder till totalt utplånande av lidande, till förverkligandet av Nibbana. Ibland gick Buddha in i detaljer beträffande att spara pengar och göra av med dem så till exempel som när han sade till den unge mannen Sigala att han skulle använda en fjärdedel av sin inkomst till de dagliga behoven, hälften till att investera i sin affärsverksamhet och en fjärdedel för oförutsedda utgifter. Anathapindika var en mäktig bankir och en av Buddhas mest hängivna lärjungar, som grundade det berömda Jetavanatemplet i Savatthi, åt Buddha som ofta vistades där. En gång undervisade Buddha Anathapindika om att ett vanligt familjeliv var lyckosamt på fyra sätt. Det första är glädjen över ekonomisk trygghet eller tillräcklig välfärd som skaffats på ett rättrådigt och riktigt sätt (atthi-sukha).  Det andra är att använda denna rikedom frikostigt på sig själv, sin familj, sina vänner och släktingar och på meriterande handlingar (bhoga-sukha). Det tredje är att vara fri från skulder (anana-sukha). Den fjärde lyckan är att leva ett felfritt och rent liv utan ondska i tankar, ord eller handlingar (anavajja-sukha.

Lägg märke till att de tre första lyckliga omständigheterna handlar om ekonomisk och materiell lycka, som inte är ”värdefulla delar” i den andlig lycka som uppstår av ett felfritt och gott liv. Av de få exempel som nämnts kan man förstå att Buddha betraktade ekonomisk välfärd som nödvändig för mänsklig lycka, men att han inte godtog tillväxt som det verkliga och sanna om den var bara materiell utan andlig och etisk grund. Men samtidigt som buddhismen uppmuntrar materiell utveckling lägger den alltid stor tyngd på utvecklingen av etiska och andliga egenskaper för att skapa ett lycklig och fridfullt samhälle.

Många människor tror att man absolut inte får ha något att göra med det materiella livet för att vara en god buddhist. Detta är inte riktigt. Vad Buddha lär är att medan vi gläds åt materiellt välbefinnande utan att gå till överdrift också omsorgsfullt skall utveckla andligt välbefinnande utan att gå till överdrift. Vi skall alltså omsorgsfullt utveckla de andliga sidorna i våra liv. Men när vi lekmän och lekkvinnor gläds åt förströelser, skall vi inte bli så beroende av dem att de hindrar vår andliga utveckling. Buddhism betonar att det är nödvändigt för en människa att följa Medelvägen.

 

Source : http://www.dhamma.se

Home | Links | Contact

Copy Right Issues © DhammaTalks.net