Mahāvastu
19. Apparitions
paropahārāṃś ca bho dhutadharmadhara upaharanti samyakasṃbuddhāḥ satvānām anugrahārthaṃ || tadyathā kaliṃgarājñaḥ kusumāye devyā paropahāraṃ bhagavāṃ dhruvasya śreṣṭhino vacanopahāraṃ bhagavāṃ vṛttavāṃ ||
tathaiva ca rājagṛhe purottame
paropahāraṃ bhagavāṃ pravṛttavāṃ |
samutkarṣesi svavidhānakovido
upālino taṃ vacanopahāraṃ ||tathā paraṃ merutaṭe samāgatāṃ
sa vādisiṃho vaśināṃ vaśī vaśī |
paropahāraṃ bhagavāṃ sa bhikṣu-
saṃghasya taṃ idam avacā mahāmunir iti ||etāṃ sarvāṃ pravakṣyāmi upahārāṃ manoramāṃ |
tasya satvapradhānasya śṛṇu vikrīḍitaṃ śubhaṃ ||utpanne puruṣaśreṣṭhe dharmacakre pravartite |
kaliṃgarājā kārayati rājyaṃ sphītam akaṇṭakaṃ ||nāmena abhayo nāma tasyedaṃ darśanaṃ abhūt* |
śubhāśubhānāṃ karmāṇāṃ phalaṃ nāstīti niścayaḥ ||paraloko tathā nāsti dānaphalaṃ kvacid yatra |
vītarāgo vītadoṣo vītamoho na vidyate ||so taṃ ca darśanaṃ prāpya janatāṃ sannipātayet* |
svakāṃ dṛṣṭiṃ samākhyāti paścāc ca na nivartate ||yadi mahyaṃ pitā bruyāt pratyakṣaṃ mama agrataḥ |
svayam upagamya evan tac chraddadhe tadā tathā ||sarvadā sa tadā āsi śīlavāṃ maitramānaso |
yadi tasya phalam asti tasya devapuraṃ gatiḥ ||devabhūto mama jñātvā imāṃ dṛṣṭiṃ vimocayet* |
ity uktvāsti paraloko dṛṣṭiṃ muñcāhi pāpakāṃ ||yasya ca paralokasya pravṛttir nopalabhyate |
tasmāt pitā mamāgatvā saṃpraharṣayatu mānasaṃ ||tato lokānukampārthaṃ kāruṇo mahadviśāradaḥ |
kaliṃgarājasya rūpaṃ nirmaṇati svayaṃ muniḥ ||prāsādavaraṃ āruhya antaḥpuragato tathā |
antaḥpurasya darśeti yat taṃ prakṛtidarśanaṃ ||tato sa nirmito rājā antarīkṣagatasthitaḥ |
rājānam abhayaṃ dhīro uvāca puruṣottamaḥ ||parityajya svakāryāṇi parakāryeṣu vyāpṛtaḥ |
mithyādarśanasaṃyuktaṃ arājyaṃ rājyasaṃjñitaṃ ||adya bhave gatī tubhyaṃ narako dāruṇo mahat* |
ye ca te darśayiṣyanti teṣām api ca sā gati ||anyān* hi vihato hanti naṣṭo nāśayate parāṃ |
andhīkaroti anyā pi svayam andhavyapatrapo ||sumuṣṭo muṣase anyā mṛto ca mārase parāṃ |
sukhitān api satvā tvaṃ duḥkhāpayasi durmate ||nimagno kāmapaṃkasmiṃ gṛddhu kām eṣu mūrcchitaḥ |
paralokaṃ draṣṭukāmo dharmāṇāṃ nayanaṃ nṛpaḥ ||asthānam etaṃ bhūmipati yas tvaṃ kāmaparāyaṇaḥ |
asamartho tahiṃ gantuṃ paralokam imaṃ prabho ||āsvādaṃ pi tu kāmeṣu buddhvā doṣān tathaiva ca |
kāme niḥsaraṇajñasya te vai jāne paraṃparāṃ ||etac chrutvā naraśreṣṭho abhayo kampito bhayāt* |
prahvo idam uvāca taṃ antarīkṣe sudarśanaṃ ||śraddadhāmi taṃ te deva evam etaṃ nānyathā |
prasīda bhava me nātha abhayaṃ parimocaya ||tadvasāntaḥpurāmātyaḥ śāstā me apratipudgalaḥ |
vinayavaśī tavāsmi tathānyā janatā bahu ||paropahāra iti eṣas tena paramabuddhinā |
vṛtto anugrahārthāya satvānāṃ varabuddhinā ||devī kusumbharājasya kusumā iti viśrutā |
iṣṭā kusumbharājasya strīsahasrāṇam uttamā ||tasya mātā pitā caiva jīrṇā daṇḍaparāyaṇā |
dhītaram evam āhansu kusume putri he śṛṇu ||vayaṃ jīrṇā tuvaṃ bālā kāmapralulitā asi |
icchema pratisṛjyantau icchema maraṇam ātmanaḥ ||etac ca vacanaṃ śrutvā kusumā labhate mataṃ |
avarṇo yaṃ mama asyā yady ambātāto praghātyate ||dāsyāmi viṣasaṃyuktaṃ bhaktam eṣāṃ sudāruṇaṃ |
bhuktvā yena ubhāv etau mariṣyanti na saṃśayaḥ ||yadāsyā niścitā buddhi mātāpitṛṣu dāruṇā |
tato utpādaye śāstā kāruṇyaṃ kusumāṃ prati ||tataḥ kusumāye śāstā mātaraṃ pitaraṃ tathā |
apanāmayati saṃbuddho anyau sthāpeti nirmitau ||kusumā viṣasaṃyuktaṃ taṃ bhojanam āpadyati |
nirmitān āha bhuṃjantu ambā tāto ca bhojanaṃ ||avikampamānā bhuṃjanti bhojanaṃ jinanirmitāḥ |
na caiṣāṃ bādhate kiṃcit kāyaṃ nirmitakā hi te ||dvitīyaṃ divasaṃ caiva tṛtīyaṃ caturthaṃ paṃcamaṃ |
viṣasaṃyuktaṃ bhuktvāna sudhāṃ va yāpenti nirmitau ||tataḥ kṛtāṃjalī bhūtvā kusumā nirmitāṃ bravīt* |
ātmānaṃ me nivedayatha anugrāhyā yadi ahaṃ ||tāṃ yācamānāṃ prāñjalikāṃ kusumāṃ nirmitā bravīt* |
yā tavāpatti jānātha tathā ca anutiṣṭhatha ||buddhaḥ puruṣaśārdūlaḥ dvātriṃśavaralakṣaṇaḥ |
utpannaḥ kulasaṃpannaḥ sarvavidyāguṇānvitaḥ ||tasya sarvaṃ guṇābhūtaṃ atītānāgatasthitaṃ |
viditaṃ vādisiṃhasya atra vijaha saṃśayaṃ ||prāsādavaram āruhya sastryāgāro sa pārthivaḥ |
yāced darśanam icchāma vayaṃ sarvārthadarśinaḥ ||taṃ sarvaguṇasaṃpannaṃ vanditvā śaraṇaṃ vraje |
tato asmākaṃ yaṃ tatraiva pṛcchasi vakṣyate jino ||sādhū ti pratiśrutvāna nirmitāṃ prati so tadā |
rājā sāntaḥpuro śīghraṃ prāsādam abhirūḍhavāṃ ||satvaraṃ sa prahvo rājā sastryāgāro kṛtāṃjaliḥ |
imāṃ vyāharate rājā vācāṃ kusumayā saha ||ye sarvaguṇasaṃpannā lokānām anukampakā |
gṛhītā atyantaṃ teṣāṃ sāñjalī saumanasyakā ||tato amantraye śāstā śrāvakāṃ śāsane ratāṃ |
cāruvarṇaṃ siṃhahanuṃ dṛḍhabāhuṃ aninditaṃ ||kīrtimantaṃ mahānāgaṃ ca cāturantaṃ mahābalaṃ |
nīlakeśaṃ ca buddhaṃ ca śāntaṃ sāstraviśāradaṃ ||tathā śārasam atulyaṃ guptakāmam aninditaṃ |
siṃhanandiṃ viśālākṣaṃ lakṣaṇeyam anuttamaṃ ||eṣa bhikṣavo gacchāmi śāstāram anubandhatha |
kusumāṃ pramukhāṃ kṛtvā vineṣyāmi bahuṃ janaṃ ||sādhū ti te pratiśrutvā vaśībhūtā svayaṃbhuvaḥ |
parivārayitvā saṃbuddhaṃ idaṃ vacanam āhu te ||asmākaṃ pi pādo vīrā vihaṃgamadhyam akramaḥ |
anuyāsyāma saṃbuddhaṃ yatra gacchati cakṣumāṃ ||nimeṣāntareṇa saṃprāpto bhagavāṃ śiṣyasaṃvṛtaḥ |
nagaraṃ kusumāyās tu anukampāya prāṇināṃ ||ākāraṃ vajrapāṇisya nāyako abhinirmiṇe |
devasaṃghaṃ ca manasā dhyāye dhyānaviśāradaḥ ||prabhāmaṇḍalam utsṛje yojanāni caturdaśa |
devatā ca abhivādenti yātrāṃ paramabuddhinaḥ ||tato ca kusumā devī prahvī sugatam abravīt* |
eṣā te prāñjalī nātha pādāṃ icchāmi vanditaṃ ||tataḥ pratiṣṭhito śāstā prāsādavaramūrdhani |
prabhayā ca diśā sarvā abhibhūya yaśaskaraḥ ||tato ca kusumā devī saha rājñā jinakramāṃ |
vandate parivāro ca deviye narapuṅgavaṃ ||śaraṇaṃ tvāṃ naraśreṣṭha gacchāma suravandita |
mātaraṃ pitaraṃ hatvā kīdṛśaṃ labhate phalaṃ ||śṛṇohi kusume satyaṃ mātāpitṛvadhe phalaṃ |
anantaraṃ mahāvīciṃ narakaṃ upapadyate ||tato buddhānubhāvena śāstā vadathakovidaḥ |
kusumāyā mahāvīciṃ upadarśeti nāyakaḥ ||tato ca kusumā devī nirayaṃ trasya dāruṇaṃ |
aśruvegaṃ pramuñcantī idaṃ vacanam abravīt* ||mātāpitṛbhyāṃ kāruṇikā duṣṭacittasya kidṛśaṃ |
paraloke phalaṃ bhavati yat satyaṃ tad udīraya ||duṣṭacittasya kusume taṃ cittaṃ syād amuñciyaṃ |
tad eva paralokasmiṃ phalaṃ sadyaṃ ca hiṃsayā ||tato ca pratiniḥsṛjati kusumā dāruṇaṃ manaṃ |
purato dharmarājasya prītisukhasamarpitā ||tato kāmāna āsvādaṃ bhāṣate sarvakovidaḥ |
ādīnavaṃ ca kāmānāṃ bhāṣate puruṣottamaḥ ||tato kāmānāṃ niḥsaraṇaṃ bhāṣate cintyavikramaḥ |
guṇān vadati nirvāṇe adbhutāṃ bhūtadarśimān ||kusumāṃ pramukhāṃ kṛtvā koṭīyo dvādaśa muniḥ |
mānuṣāṇāṃ vinayati upahāro ayaṃ iti ||dhruvo nāma abhūc chreṣṭhī nagare kāśivardhane |
tasyedaṃ darśanaṃ pāpaṃ mātāpitṛsamāgame ||yo mātaraṃ ca pitaraṃ ca jīrṇakaṃ gatayauvanaṃ |
jñātipakṣaṃ samānetvā bhakṣyabhojyena tarpayet* ||agniskandhe ca jvalite dāhayeya pitṝn ubhau |
upahāro vidhātavyo tasya puṇyam anantakaṃ ||rākṣasīnāṃ sahasrāṇi nāyako abhinirmiṇi |
prāsādavarasuptasya dhruvasya purataḥ sthitā ||daṇḍahastā kaśāhastā śaktihastā tathaiva ca |
kuṭhārahastā asihastā ulkāhastā tathaiva ca ||atha tomarahastā ca nārācaśatapāṇiyo |
kuntamudgarahastāś ca śreṣṭhisya purataḥ sthitāḥ ||dhikkṛtāṃ dhikkṛtāṃ dṛṣṭiṃ prāpto ’si puruṣādhamā |
dhikkṛtaṃ mithyātvam āsādya na śraddadhitum arhasi |
ye te duṣkarakartāraḥ ye te pūrvopakāriṇaḥ |
maitracittā āpanneṣu teṣu tvaṃ vadham icchasi ||yeṣāṃ na śakyaṃ pratikartuṃ apatyena kathaṃcana |
sarvaratnaṃ pi dadatā teṣāṃ tvaṃ vadham icchasi ||jīvitāt te mṛtaṃ śreyo na ca darśanam īdṛśaṃ |
yaḥ tvaṃ supuruṣācīrṇaṃ darśanaṃ pratibādhase ||adya te jīvitaṃ nāsti sabhāryasya sabandhunaḥ |
sabhṛtyasya saputrasya pretya ca nirayaṃ gatiḥ ||imaṃhi nāma evaṃ vā māriṣa bhadram astu vaḥ |
mithyādarśanasampannaṃ mūḍḥāpaṇḍitamānasaṃ ||parāṃ anyāṃ pi janatāṃ grāhentaṃ pāpadarśanaṃ |
dhruvaṃ śreṣṭhiṃ vināśema āryadarśanakutsakaṃ ||etan tu vacanaṃ śrutvā dhruvo udvignamānasaḥ |
sasvinnagātro prahvaś ca babhūva trastamānasaḥ ||bhrāntacitto diśovekṣī trasto bhavati mānasaḥ |
kṛtāñjalipuṭo bhūtvā idaṃ vacanam abravīt* ||rakṣogaṇo prasīdaṃtu parivārasya mahya ca |
yuṣme gatiś ca lenaś ca mama śaraṇam eva ca ||ājñāpayatha kiṃ kṛtvā mahyādya abhayaṃ bhave |
mama sabandhuvargasya na cāgaccheya durgatiṃ ||te ca bravīnsu bhūtagaṇā dhruvaṃ śreṣṭhiṃ nabhe sthitā |
mā asmākaṃ śaraṇaṃ gaccha tam eva śaraṇaṃ vraja ||hitaiṣiṇaṃ sarvabhūtānāṃ buddhaṃ dhutajanārcitaṃ |
sarvalokottaraṃ vādiṃ śākyasiṃhaṃ manoramaṃ ||kahin nu so + + + + + + bhagavāṃ bhūtavandito |
vayaṃ pi taṃ naraśreṣṭhaṃ gacchema śaraṇaṃ muniṃ ||eṣo sarvaguṇopetaḥ pure ratanakholake |
nānākusumasaṃcchanne udyāne gandhamādane ||vaśībhūtasahasrāṇāṃ navatīhi puraskṛto |
vihārakuśalo dhīro tatra viharate muniḥ ||taṃ tvaṃ śaraṇaṃ gacchāhi sarvehi jñātibhiḥ saha |
taṃ ca paśya narādityaṃ tāṃ ca dṛṣṭiṃ parityaja ||yaṃ ca so deśate dharmaṃ dṛṣṭāntavihitaṃ śubhaṃ |
taṃ ca prajñāya paśyāhi evan te jīvitaṃ bhavet* ||agatvā ca tuvaṃ śreṣṭhi na dhruvaṃ pratipatsyase |
idan te maraṇaṃ sadyaṃ taṃ śraddhāno samācara ||tataḥ śreṣṭhi sabandhujano bhūtvā sudīnamānaso |
mūrdhinā patito bhūmau yato so puruṣottamaḥ ||sarvākāraguṇopeto mahākāruṇiko muni |
sabandhupakṣo śaraṇaṃ upemi tvā mahāyaśā ||bhītasya bhayāntakara abhayaṃ dātum arhasi |
sapakṣo bho mahāsatva ahaṃ bhayaparāyaṇo ||icchāmi caraṇaṃ śāstuḥ vandituṃ vādināṃ vara |
draṣṭum icchāmi satpuruṣaṃ anugrāhyā yadi vayaṃ ||tato abhyudgato śāstā vaśībhūtapuraskṛtaḥ |
nimeṣāntareṇa saṃprāpto satvānukampāya nāyakaḥ ||taṃ dṛṣṭvā gagaṇe sthitaṃ dāntaṃ kṣāntaṃ puraskṛtaṃ |
saumanasyaṃ samutpannaṃ śreṣṭhisya saha bandhubhiḥ ||śaraṇaṃ vādiśārdūlaṃ śreṣṭhī tatra upāgataḥ |
sujātadarśanatvaṃ ca śreṣṭhī paryadhigacchasi ||tasyātyayaṃ naraśreṣṭho parigṛhya tathāgato |
satyavādī udīreti satyāni caturā muniḥ ||śubhāśubhānāṃ karmāṇāṃ phalaṃ vistaraśo vibhuḥ |
prakāśaye narādityo siṃho vā nadate vane ||siṃhanādaṃ imaṃ śrutvā śreṣṭhi parijanaiḥ saha |
prāpnoti madhuraṃ satyaṃ phalaṃ prathamake kṣaṇe ||yat tasya parikarma tat kṛtaṃ pana maharṣiṇā |
tam āhur upahāro ti sarvadharmaviśāradāḥ ||tarur nāma abhū rājā dvīpe kasmiṃ ci sāgare |
tasya darśanam utpannaṃ pāpakaṃ bāliśapriyaṃ ||yo brāhmaṇaṃ vā śramaṇaṃ vā anyaṃ vāpi vanīyakaṃ |
āmantretvā na bhojayate tam āhuḥ śreṣṭhalakṣaṇaṃ ||mahājanaṃ nimantretvā bahuṃ ca śūdrabrāhmaṇāṃ |
yo bubhukṣāyam āneti kṛtvā kārānibandhanaṃ ||uttarāgamane kulavā maheśākhyo mahāyaśāḥ |
prabhūtavastrābharaṇo tatra so copapadyate ||grāheti janatāṃ rājā evaṃ pāpena cetasā |
te tasya vacanaṃ śrutvā śraddadhāti mahājanaḥ ||etaṃ darśanaṃ vijñāya devagandharvavanditaḥ |
paṃca bhikṣusahasrāṇi kṣaṇena nirmiṇe muniḥ ||te taṃ dvīpam upāgamya tarur yatra janādhipaḥ |
rājyaṃ pālayate tatra caṃkramiṣu vaśīgaṇā ||te tu narādhipo dṛṣṭvā nirmitā bhikṣuvarṇitā |
vāhanato taritvāna vanditvā pādam abravīt* ||nimantrayāmi ṛṣayo prīto bhaktena tattvataḥ |
adhivāsensu me ṛṣayo anugrāhyā yadi vayaṃ ||adhivāsitaṃ viditvā tato nirdhāvate punaḥ |
pādāṃ vanditvā ṛṣīṇāṃ gato rājakulaṃ svakaṃ ||rātriṃ prabhātāṃ vijñāya rājapuruṣam abravīt* |
gaccha tvaṃ ṛṣayopagamya siddhena tvaṃ nimantraya ||te ca praveśitā rājñā ṛṣi veśam atyadbhutaṃ |
śaraṇyaṃ guṇasaṃpannaṃ dṛḍhārgalasuyantritaṃ ||saptāhe samatikrānte rājā tāṃ pratyavekṣate |
adīnamukhavarṇāś ca dhyāyante bhikṣuvarṇitā ||so bhūyaḥ parivarjetvā nirmitā manujādhipaḥ |
dvitīyaṃ samatikramya dvitīye pratyavekṣate ||tṛtīye ca caturthe ca paṃcame ṣaṣṭhasaptame |
navame daśame saptāhe idaṃ vacanam abravīt* ||devā ca nāgā gandharvā yakṣā ca guhyakāsurā |
āgatā ṛṣirūpeṇa mama saṃvegakāraṇāt* ||nivedayatha ātmānam anugrāhyā yadi vayaṃ |
athāsmākam anugrāhyo ātmānaṃ parivedaye ||anugrāhyo ’si bhūmipate idaṃ vacanam uvāca te |
yad vayaṃ vacanaṃ brūma tathā tam anutiṣṭhata ||eṣo kāśīpure śāstā vārāṇasyāṃ vane śubhe |
pāragaḥ sarvadharmāṇāṃ sarvasaṃśayasūdanaḥ ||prāsādavaram āruhya yāce prahvaḥ sabāndhavaḥ |
icchāma puruṣaśreṣṭhaṃ draṣṭum apratipudgalaṃ ||sa etat vacanaṃ śrutvā tatheti udapādayi |
atha vaihāyasaṃ śāstā taṃ dvīpam upasaṃkramīt* ||vaśībhūtāś ca catvāro kuṃjaro karabhogajaḥ |
vāraṇo ’tha mahādhyāyī manāpo ’tha samāgatā ||te paśyitūna saṃbuddhaṃ virocantaṃ śaśiprabhaṃ |
tathā stuvanti prāṃjaliyo bhūtadharmaguruṃ guru ||prasannacittā sumanā sarvākāraguṇānvitā |
nātha marumanuṣyāṇāṃ namas te naralambaka ||ko nāma tvaṃ mahāsatva mahātejā mahādyute |
mahābuddhi mahābāhu yathātatham udīraya ||rājavaṃśasamutpanno dharmarājyapratiṣṭhitaḥ |
śaraṇaṃ sarvabhūtānāṃ ahaṃ buddha iti viduḥ ||ahaṃ marumanuṣyāṇāṃ nātho netā cikitsakaḥ |
ahaṃ saṃśayāntakaraḥ saṃbuddho devavanditaḥ ||etat śrutvā taru rājā saṃbuddham idam abravīt* |
namas te vādiśārdūla sarvasaṃśayasūdana ||prāsādavaram āruhya sabandhupakṣo sajjanā |
sarāṣṭro śaraṇaṃ gacchāmi tasya no śaraṇaṃ bhava ||svakaṃ ca darśanaṃ rājā samākhyāti maharṣiṇaḥ |
tac chrutvā naraśārdūlo rājānam idam abravīt* ||na te lābhā bhūmipate yas tvaṃ durgatigāminaṃ |
pāpaṃ śraddadhase mārgantāṃ dṛṣṭiṃ pratiniḥsṛja ||tāṃ dṛṣṭiṃ pratiniḥsṛjya rājā vacanam abravīt* |
dharmam ākhyāhi māṃ dhīra yatra duḥkhaṃ nirudhyate ||tasya ca dharmasaṃyuktaṃ bhāvaye puruṣottamaḥ |
kuśalaṃ sarvasatvānāṃ buddhadharmaviśāradaḥ ||so taṃ dharmaṃ vijānitvā rājā parijanaiḥ saha |
trīṇi saṃyojanāṃ tyaktvā prāptavāṃ prathamaṃ phalaṃ ||asaṃkhyeyā ca janatā prāptavān prathamaṃ phalaṃ |
paśya satpuruṣā rājaṃ maitriyā balam uttamaṃ ||ye tatra nirmitā bhikṣūḥ na caite bhikṣuṇo matā |
upahāraṃ vadanty etaṃ jinā śāstraviśāradāḥ ||asthānam eva jinaputra yadā sthūlāhi bhūmihi |
tat pure adhigaccheyuḥ sarvajñatvaṃ tathāgatāḥ ||kālaṃ va nātināmenti paripūrṇāhi bhūmihi |
darśensu vādiśārdūlā ity evaṃ puruṣottamā ||vārāṇasīṃ vanaṃ gatvā buddhadharmapuraskṛto |
vistareṇa prakāśayati nāyako bhūmayo daśa ||nayānayajñāḥ saṃbuddhāḥ sarvaparamataṃ viduḥ |
adhyāśayaṃ parīkṣanti jātakā sarvaprāṇināṃ ||madhureṇa sugītena nayena guṇadarśinaḥ |
suvinītā bahu janatā saṃbuddhena prajānatā ||na jāyanti na jīryanti na mṛyanti kathaṃcana |
paramaṃ mitram āsādya vinītā varabuddhinā ||gambhīracaritaṃ dhīrā prajānanti parasparaṃ |
anantapratibhānaṃ ca sarve sarvāṅgaśobhanā iti ||
iti śrīmahāvastu-avadāne abhiṣekavatī nāma daśamā bhūmiḥ samāptā ||
śikhare gṛddhakūṭasmiṃ pañcānāṃ vaśībhūtaśatānāṃ samavāye daśabhūmikaṃ nāma upadeśamukhaṃ bhāṣitaṃ ||
samāptaṃ daśabhūmikaṃ ||
ye satvā buddhatvāya praṇidhenti tehi uddeśitavyaṃ daśabhūmikaṃ bodhisatvānāṃ ca dṛṣṭasatyānāṃ śraddadhānānāṃ dātavyaṃ nānyeṣāṃ ete hy atra śraddadhānā anye vicikitseyuḥ ||
samāptā ādibhūmi yāvad daśamā daśabhūmayaḥ mahāvastuparisaraṃ ||